SOMETIMES YOU NEED TO WAKE UP

Igår fick jag reda på att en "bekant" till mig gott bort efter att ha varit sjuk en kort tid. Jag vet inte vilken sjukdom hon hade eller hur länge hon haft den, men vad det än var så vann det över henne. Hon blev bara 30 år.
 
Detta fick mig att börja tänka. När man är 30 så har du ju trots allt en femtio år kvar av ditt liv. Tänk på allt det som man ska hinna med och som man vill hinna med. Tänk om tiden inte räcker till? Tänk om tiden bestämmer sig för att göra ett avbrott? Släcka ett liv för tidigt?
Tänk om jag en dag vaknar upp i en sjukhussäng och får reda på att jag bara har dagar, eller timmar, kvar att leva. Vad skulle jag ha velat gå tillbaka och ändra på?
Skulle jag ha försökt förändra den jag var när jag gick i skolan. Göra mig stark, modig och levande, istället för osynlig, rädd och blyg.
Skulle jag ha gjort saker som jag då valde att hoppa över. Eller umgås med människor som jag inte trodde skulle vilja umgås med mig.
Skulle jag förändra hela mitt liv genom att bara förändra på en enda lite detalj. Eller...
Eller skulle jag bara ångra att jag inte vågade säga till en viktig person i mitt liv hur mycket jag faktiskt älskade den.
 
Den här händelsen från igår fick mig att inse att ingenting är förutsägbart. Det hände dig idag, det kan hända mig imorgon. Ingenting är "ristat i sten". Allt kan förändras på ett ögonblick.
 
Så därför tänker jag vara modig nu, istället för att önska att jag hade varit modig då. Jag ska våga, jag ska köra, jag ska kasta mig ut. Jag ska vara ärlig.
Om jag har lyckan med mig att får träffa dig igen i framtiden och om tillfället infinner sig, så kommer jag berätta hur jag känner för dig. Jag ska inte tänka "tänk om han inte" utan jag ska tänka "tänk om han faktiskt". Om det går åt helvete och hela min värld rasar samman, så bygger jag bara den igen, bit för bit. Det får i så fall ta sin tid, men jag kommer att klara det.
Och om allt går vägen, så behöver jag inte oroa mig, inte tänka, bara känna.
 
Nu är nu och igår kan man aldrig göra något åt. Men man kan välja hur man vill att morgondagen ska bli. Det är fortfarande oviss terräng som man får ta sig över på ett eller annat sätt. Men man har chansen att välja hur.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0